/Kan vi lära något av fallet Amanda Knox?

Kan vi lära något av fallet Amanda Knox?

Den amerikanska studenten Amanda Knox satt i fängelse i Italien i fyra år dömd för mord. Till en början ansågs bevisningen entydig och robust. Knox, som var bekant med offret, hade utfört mordet med sin italienska pojkvän. Det fanns DNA på ett mordvapen, en kniv påträffad i pojkvännens bostad. DNA:t kom från Knox och offret. Domstolen dömde Knox till 26 års fängelse. Detta kom sedermera att ändras och Knox frikändes och försattes på fri fot 2011.

I flera större uppmärksammade fall såsom fallet Amanda Knox men även i Sverige i det s.k. Balkongmålet, där Högsta domstolen ändrade hovrättens friande dom till fällande dom har, vid sidan om muntlig bevisning, den tekniska analysen av brottsplatsen, DNA-analys och blodanalys varit av synnerlig vikt för bedömningarna i ansvarsdelarna.

polis-tekniker

I de nämnda målen har i sent skede kompletterande utredning utförts av eller på begäran av andra än polis och åklagare. Kompletteringarna har sedermera lett till ändrade domar.

I fallet Amanda Knox bidrog kompletteringarna i huvudsak till att den DNA-bevisning i form av en besudlad kniv som åklagaren menade knöt Knox till brottsoffret inte ansågs tillräckligt säker. Sättet på vilket analysen utförts medförde risk för kontaminering, d.v.s. DNA kunde ha hamnat på kniven på annat sätt än via direkt beröring från den misstänkte och offret. Man kan t. ex. tänka sig ett scenario där de undersökande teknikerna överfört DNA genom analys av flera saker samtidigt. Detta ansåg domstolen vara en omständighet som tillsammans med avsaknad av övrig robust bevisning medförde att Knox inte skulle dömas.

I Balkongfallet bestod kompletteringarna dels av expertutlåtande kring en samlad analys av blodspår och en fallstudie, alltså en analys av hur en kropp faller från en balkong, vilket Högsta domstolen beaktade i sin bedömning av om det var ställt bortom rimligt tvivel att brottsoffret misshandlats och sedermera kastats ut från balkongen ifråga. Högst sannolikt bidrog kompletteringarna till att den friande hovrättsdomen ändrades till att den tilltalade dömdes för försök till mord.

Detta är så klart extremfall men visar ändå på något som är värt att uppmärksamma.

Polisutredningar är sällan fullgoda, om man med fullgoda menar att alla omständigheter har utretts så långt som möjligt. Men det visar också att utredande myndigheter ibland kommer till fel slutsatser och gör fel i tekniska analyser. Felen begås och felen rättas inte alltid till utan att det uppmärksammas, påtalas och åtgärdas av t.ex. advokaterna i nämnda fall.

Av det sagda följer att vi som försvarsadvokater aldrig kan lita på en utförd förundersökning, d.v.s. polisens och åklagarens utredning utan den måste granskas och ifrågasättas.

Av det sagda följer också att våra klienters möjlighet till rättsäkerhet och en rättvis bedömning i mångt och mycket är beroende av kvaliteten på utredningarna. Tvärt emot vad man skulle kunna tro är därför inte alltid en brist i utredningen en fördel för den misstänkte. Det visar om inte annat fallet Amanda Knox.

Att det mullrat i polisleden en längre tid har väl inte undgått någon. Det talas om bristfällig organisation, låga löner och personalbrist, vilket enligt poliserna själva lett till att förundersökningar blir outredda, att vittnen efter längre tid inte minns och att brott inte klaras upp.

Detta märker vi som försvarsadvokater av och det har uttryckts oro i tidigare debattinlägg från andra inom rättsväsendet, bland annat chefsåklagarna Andersson i Linköping och Angervåg i Norrköping.

Erfarenhetsmässigt gynnar väl utförda förundersökningar även våra klienters intressen. Det handlar inte bara om att eventuella frihetsberövanden förkortas utan även att oklarheter som inte sällan läggs våra klienter till last reds ut och risken för felbedömningar i domstolarna minskar. Grunden för förundersökningar är ju att de ska bedrivas objektiv och möjligheterna till det ökar om resurserna finns.

Slutsatsen av det sagda är att polisen måste få kosta. Det gynnar rättsäkerheten ur alla perspektiv.

Carlberg, Hall & Sörlien

 

By |2016-11-01T16:40:01+00:00november 1st, 2016|Uncategorized|0 Comments