/96 år av fördomar med öppet sinne

96 år av fördomar med öppet sinne

Min mormor kommer inte att överleva dagen till följd av en stroke säger läkarna. Så är det. Jag trodde hon skulle leva för evigt. Och kanske överlever hon det här också. Oj vad vi kommer att skratta då.

Den typen av människa finns snart inte längre. Jag vet inte om det var fattigdomen eller det krassa kriget som formade henne, men jag gillar resultatet, om än att priset var obeskrivligt högt.

Hon klev höggravid ur en fiskebåt på Gotlands kust efter en blöt vecka av helvetes bomber och hon såg inte tillbaka. Från helvetes fattigdom på vischan i Lettland genom klassresa och akademiskt umgänge till helvete igen. Och sedan… en dräglig tillvaro i Sverige. Utan extravaganser, men dräglig.

När mormor pratar om känsliga saker, såsom att henne bästa vänner deporterades till Sibiren eller läger i Tyskland rycker det knappt i ögonlocken. När mormor tror att 50-tals uppfinningen ”barnhagen” innebär att man kan lämna två barn under 3 år däri och gå på bio, så tror hon faktiskt det. Att mat är föda (läs bränsle) och att allt som närmar sig ”smaka gott” är lättja är lika sant för mormor som att åldern 84 år inte är ett hinder för att gå på kurs i italienska eller att 15 år är gränsen för ett dricksglas vodka och en macka med oätlig fisk (Riga sprats), i vart fall hemma hos mormor.

Sprats

Ingenting har varit omöjligt och allt kan och ska man ha en uppfattning om. Finliret d.v.s. hur mottagaren uppfattar det, har inte funnits tid för och har bortrationaliserats. Mattan man sopar in under ska ju tvättas, så mormor sopar upp istället.

Samma mormor som till min syster uttryckt ”Om ni får barn blir det zebror”, åsyftandes min systers dåvarande sambos utomeuropeiska bakgrund, frågar mig uppriktigt om jag vill berätta om min homosexualitet vid 14-års ålder när jag tagit hål i örat. Det förra ett smaklöst till synes obegripligt uttryck ställt mot i det senare en ömsint stöttande fråga till en ung vilsen man.

Men aldrig, aldrig står mormor på sig om hon tvingas förklara sig, om hon efter 90 års fördomar inser att hon haft fel. Aldrig skulle hon hävda sin rätt att säga negerboll för att ”hon alltid gjort så”. Mormor anpassar sig för att hon efter 90 år inte slutar lära sig, för att hon efter 90 år vill utvecklas. För är man inte intresserad av att utvecklas så lever man inte.

Jag tänker att jag hoppas det kommer att finnas kvar. Politiskt inkorrekta människor med stora förändringsbenägna hjärtan- fördomsfulla med öppet sinne./ Carlberg

By |2016-04-25T15:02:49+00:00april 25th, 2016|Uncategorized|0 Comments