Gripen/anhållen/häktad

Gripen, anhållen och häktad — när får polisen låsa in någon?

Om polisen misstänker att någon har begått brott får polisen gripa den individen. Så fort det går ska den gripna individen förhöras. Vid förhöret ska polisen delge den som är gripen en brottsmisstanke. Den som är anhållen har rätt till en advokat. Om åklagaren tycker att någon som är anhållen ska vara inlåst under längre tid kan åklagaren begära att den personen ska häktas. Vi på Advokatfirman Två Lejon har mycket stor erfarenhet av att företräda frihetsberövade personer. Vi känner till rutinerna på arrester och häkten och vet vilka rättigheter du som frihetsberövad har. Läs mer utförligt nedan!

Gripande

Om polisen misstänker att någon har begått brott får polisen gripa den personen. Rent fysiskt går det till så att polisen går fram till den som ska gripas och förklarar att: ”du är gripen”. Om den som blir gripen inte följer med frivilligt får polisen använda så mycket våld som det behövs för att få med sig honom eller henne. 

Så fort det går ska den som är gripen förhöras. Vid förhöret ska polisen delge den som är gripen en brottsmisstanke. Det innebär att polisen berättar för den gripne vilket brott som polisen misstänker att den gripne har gjort sig skyldig till. 

Efter förhöret kontaktar polisen en åklagare. Dygnet runt så finns en jouråklagare som är beredd att ta emot samtal från polisen. Det är sedan åklagaren som bestämmer om polisen ska frige den som är gripen (häva gripandet) eller om den gripne ska anhållas.

Ibland kan det gå flera timmar mellan att någon grips till dess att han eller hon blir anhållen.  

Anhållande

Den som är anhållen har rätt till en advokat. Om man känner till någon advokat kan man begära att få honom eller henne. Du kan då exempelvis säga att du vill ha advokat Solveig Sörlien på Advokatfirman Två Lejon som din försvarare. Om man inte begär någon särskild advokat så får man en slumpmässig advokat utsedd till sig. Du kan läsa mer om din rätt till advokat här.

En person som är anhållen blir inlåst hos polisen i ett utrymme som kallas för arresten. Cellerna är väldigt enkla, ofta finns där bara en madrass som ligger på golvet. Det finns ingen TV. Maten är oftast billiga färdigrätter som arrestantvakterna värmer i mikro. En gång om dagen brukar den som är anhållen få gå ut på en rastgård och röka.

Den som är anhållen får inte prata med sina anhöriga. Om åklagaren gör bedömningen att det inte skadar brottsutredningen ska polisen dock ringa till den anhållnes anhöriga och berätta att personen finns där.

Senast klockan 12 tredje dagen efter att någon blivit gripen måste åklagaren bestämma sig för om den som är anhållen ska begäras häktad. Tiden räknas från det att åklagaren beslutar om anhållandet och inte från den tid som den misstänkte grips. Antag att någon grips klockan 23:00 på söndag kväll men att åklagaren inte tar beslut om anhållande förrän klockan 00:30 på måndagen (alltså efter midnatt). I så fall måste åklagaren skicka in begäran om häktning senast klockan 12:00 på onsdag. Om anhållandet istället hade skett klockan 23:15 på söndag hade åklagaren bara haft till klockan 12:00 på tisdagen. 

Häktning 

Om åklagaren tycker att någon som är anhållen ska vara inlåst under längre tid kan åklagaren begära att den personen ska häktas. Åklagaren skickar då in en framställan om häktning till tingsrätten. 

Tingsrätten kallar sedan åklagaren, försvarsadvokaten och den som är anhållen till en häktningsförhandling. Det brukar ske samma dag eller senast dagen efter att åklagaren begärt någon häktad. En häktningsförhandling kan enkelt beskrivet sägas vara som en liten rättegång med skillnaden att den inte handlar om huruvida den misstänkte ska dömas eller inte, utan endast om den misstänkte ska sitta frihetsberövad under tiden förundersökningen pågår eller ej. Under häktningsförhandlingen ska åklagaren förklara för häktningsdomaren varför åklagaren tycker att den som är misstänkt ska bli häktad. 

För att någon ska bli häktad måste det finnas i vart fall lite bevis. Åklagaren måste alltså visa att det är sannolikt, eller i vart fall att det föreligger en skälig misstanke om, att den som är misstänkt faktiskt har begått ett brott.  

Men det räcker inte med att någon är misstänkt för att bli häktad. Det måste också finnas någon annan anledning. Det kan vara att den misstänkte skulle försöka rymma eller försöka förstöra bevis om han eller hon var på fri fot. Det kan också vara att åklagaren påstår att den misstänkte skulle fortsätta att begå brott på fri fot. 

En annan anledning till att någon kan bli häktad är om brottet är så allvarligt att det kortaste straffet för brottet är fängelse i två år eller mer. Exempel på sådana brott är grovt vapenbrott, grovt narkotikabrott och våldtäkt. Blir man misstänkt för ett brott som är så allvarligt blir man nästan alltid häktad. 

Den som blir häktad förflyttas från polisens arrest till ett häkte. På häktet är det lite bättre mat och TV på rummet. Man får en brits med en riktig madrass och en kudde. Den som är häktad får vara ute en timme om dagen och det är då man kan röka. 

Den som är häktad har ofta restriktioner. Det innebär att man inte får ringa eller ta emot besök om de inte övervakas. En häktad har rätt att ta emot brev men om man har restriktioner så läser åklagaren breven innan de skickas vidare till den häktade. Om det står något i ett brev som rör fallet kan åklagaren stoppa brevet. Den häktade har däremot alltid rätt att ringa till eller ta emot samtal från sin advokat. Vidare har advokater naturligtvis alltid rätt att besöka sin klient på häktet. 

Vi på Advokatfirman Två Lejon har mycket stor erfarenhet av att företräda frihetsberövade personer. Vi känner till rutinerna på arrester och häkten och vet vilka rättigheter du som frihetsberövad har. Vi känner också till vikten av besök och telefonsamtal när man sitter frihetsberövad och har så mycket kontakt vi kan och hinner med våra häktade klienter för att häktningstiden ska bli så hanterbar som möjligt.